In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes?s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche?s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past.I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past.

AbstractMaster?s Thesis in Comparative literatureTitle: Ghettoiserade Vampyrer. En studie av barnvampyrlitteratur och dess betydelse för vampyrlitteraturgenren (Ghettoized Vampires. A study of children?s vampire literature and its significance for the vampire literature genre)Writer: Peter KostenniemiDepartment of Literature, History of Ideas and ReligionSupervisor: Anna NordenstamExaminer: Yvonne LefflerKey Words: Vampire literature, children?s literature, Der kleine Vampir, Nattens BørnIn vampire literature research the focus usually lies on adult and, to some extent, young adult fiction.

IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.

I det här arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnära skogar har för allmänheten, hur man kan gynna de sociala värdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nära städer. Utifrån litteraturen har jag hittat olika teman som Stadsnära skogar genom historien, Stadsnära skogar idag, Naturens betydelse för människor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nära städer. Då numera väldigt många människor i Sverige bor i städer blir tillgången till natur både i och nära städerna väldigt viktig. Då vi blir fler människor och fler flyttar till städer måste städerna växa och exploateringen sker ofta på bekostnad av grönområden och tätortsnära natur. Att naturen påverkar oss människor positivt påvisas via forskning inom ämnet.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom återkommande gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät gallringsmogen skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

I den här studien inventerades åtta områden där olika kalkberoende svampar har hittats för att försöka beskriva vad som karakteriserar dessa skogar. Olika markfaktorer som humus- och förnalagrets tjocklek, jordart och jordmån registrerades. Ett urval av. Ett visst träd åldersbestämdes och en en lkpkl naturvärdesbedömning genomfördes inom varje område.Områden med kalkberggrund i Sverige återfinns bl.a. i Jämtland och på Gotland.

Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset. Indata för denna studie är en grön skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen gallring utan transportavdrag Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid.  Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad ? teamarbetet, Natten ? vårdandets tid, På Natten ? alltid redo, Natten blir till dag, Natten ? tidens tand samt Nattens charm. Studiens resultat speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under nattskiftet samt att operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten.

Vid restaurering av skogar i Sverige är ett av miljömålen att skydda och bevara biodiversiteten i skogen. Denna studie är förlagd i Ekopark Färna, som ägs av Sveaskog, i Västmanland. I Ekopark färna har stora områden av triviallövskog restaurerats för att öka lövträdsandelen och höja naturvärdet i området. För att undersöka vad restaurering kan ha för effekt på biodiversiteten analyserade jag artsammansättningen och artantalet hos kärlväxtsamhället i restaurerade,  både tidigare betade och obetade triviallövskogar. Procentandelen skogsarter minskade jämfört med gräsmarksarter.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

Skyddandet av gamla skogar med höga naturvärden är en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvärden används signalarter. En av dessa signalarter är Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar förekomst av signalarten L. abietina och täckningsgraden av apothecier.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.